Vilse på sjukhuset igår

Igår skulle jag, Jenny och två av våra arbetskamrater, Henrik och Zell (Han heter Lars Zell, men alla säger väl efternamnet vad jag vet) hälsa på våran arbetskamrat som opererat bort en tumör i höften.
Det var jobbigt, fy fan, han hade så ont när vi kom. En nerv ligger i kläm så det pulserar och gör skitont i vågor. Vi kom precis när han hade som mest ont.
Man kände sig så maktlös.
Jenny frågade honom om dom inte iaf kan ge honom morfin för smärtan, men han sa att det inte hjälper när det är nerverna som gör ont. Så just nu får han bara härda ut.
Han har iaf börjat med rehabilitering, två gånger per dag gör han det med personalen, sen kan han göra det en gång på kvällen igen om han orkar.
Han är ju på bättringsvägen, men det är nog svårt att tänka på när man ligger i konstant smärta.

Det var lite intressant att hitta till avdelningen också, haha, fy fan.
Vi hade fått förklarat för oss hur vi skulle gå av en kille...vilket var helt åt jävla helvetet!
Vi hamnade bland gynekologer och psykavdelningar. Plu att vi stötte på en till kvinna som var vilse, så hon fick hänga med oss, haha.
tillslut hittade vi någon hiss hon skulle åka med, så hon kom rätt iaf.
Själva så tog vi också den hissen, varför visste vi inte riktigt.
Vi visste att vi skulle till våning 5.
Hissen hade bara 3 våningar, vilket vi var på den tredje våningen.
Den andra kvinnan skulle till våning två, så vi..ja, vi äfljde med.
Haha. Hon gick ut, kvar blev vi 4 som genant tryckte på "3"knappen och åkte upp igen.
Men men, det är väl bra om hissarna får lite sällskap också.
Tillslut hittade vi rätt iaf, som tur var.
Vi var vid sjukhuset mellan 17.45-17.50, kom väl upp till hans rum strax efter 18. Kändes dock som vi hade irrat rum i en timme eller nåt :)

Hoppas vi lyckades liva upp honom lite iaf, det är så svårt att komma på vad man ska säga bara, man vill ju göra honom glad, men ändå inte göra honom "avundsjuk" på allt han inte orkar med just nu.
Om ni nu hänger med i vad jag pratar om..?

Nu är det iaf fredag, gött!
Har sovit en skvätt efter jobbet, ätit chicken med bröd från pizzerian, duschat, druckit en bacardi breezer watermelon, knaprat godis och läst i "patient 67". Den boken börjar kännas jäkligt creepy nu. Det känns som det kommer få ett helt annat slut än vad man hade trott från början. Men jag vet ju inte än, men...det känns så.

Jag ska nog läsa lite mer nu :)

Tjipp!

Kommentarer
Postat av: Tess

Hoppas det blir bättre för honom snart!

2009-09-05 @ 00:08:51
URL: http://highlandertess.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0